\n<\/iframe>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p>D\u00e5 och d\u00e5 har jag fr\u00e5gat mig: \u201dVilken del av Halmstad \u00e4r det vackraste och mest representativa omr\u00e5de som man vill visa goda v\u00e4nner och nykomlingar till staden?\u201d Jag har ibland st\u00e4llt mig den fr\u00e5gan, men aldrig l\u00e5tit svaret komma p\u00e5 pr\u00e4nt. Efter noga \u00f6verv\u00e4gande har jag kommit fram till att det m\u00e5ste vara kvarteret Guldfisken p\u00e5 \u00d6ster med Immanuelskyrkan i centrum och byggnaderna p\u00e5 \u00f6mse sidor l\u00e4ngs Strandgatan. Det \u00e4r en vy som man kan avnjuta fr\u00e5n andra sidan Nissan p\u00e5 Hamngatan. F\u00f6ljer man floden uppstr\u00f6ms f\u00e5ngas blicken av Teatern och det inglasade stadsbiblioteket, som str\u00e4cker ut sig \u00f6ver vattnet. \u00c5t andra h\u00e5llet ner mot havet framtr\u00e4der det gamla Riksbankshuset med sitt torn. <\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Gr\u00f6nska och konst<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Framf\u00f6r Immanuelskyrkan ligger ett uppskattat gr\u00f6nomr\u00e5de med en del k\u00e4nda konstverk. Mest k\u00e4nd \u00e4r Pablo Picassos <em>Man och kvinna<\/em> fr\u00e5n 1971. Denna betong-skulptur som utf\u00f6rdes av Carl Nesjar efter Picassos pappersmodell har tyv\u00e4rr kortats av, d\u00e5 den ans\u00e5gs vara f\u00f6r h\u00f6g. Kanske kunde detta r\u00e4ttas till i framtiden? Andra skulpturer inom detta gr\u00f6nomr\u00e5de har utf\u00f6rts av Ulla och Gustav Kraitz och Walter Bengtsson. Den sistn\u00e4mndes verk f\u00f6rest\u00e4ller tre laxar. <\/p>\n\n\n\n<p>Omr\u00e5det har uppenbarligen blivit popul\u00e4rt f\u00f6r h\u00f6gskoleeleverna i Halmstad, vilket tyder p\u00e5 att jag inte \u00e4r ensam om att uppskatta denna del av staden. H\u00e4r \u00e4gnar de sig \u00e5t olika aktiviteter och d\u00e4r \u00e4ven Nissan utnyttjas. Den stenstad som vi har i v\u00e5rt centrum kr\u00e4ver stora gr\u00f6nomr\u00e5den, konst och v\u00e4xtlighet. F\u00f6rra \u00e5ret blev jag \u00e5syna vittne till en vattenpolomatch som spelades i Nissan! N\u00e4r Halmstad \u00e5r 2007 firade sjuhundra\u00e5rsjubileum hade kommunen hyrt en b\u00e5t ben\u00e4mnd Paddan fr\u00e5n G\u00f6teborg. Den gjorde under n\u00e5gra dagar turer p\u00e5 Nissan guidade av olika personer med hemort i staden och av skiftande yrken \u2013 fr\u00e5n kulturhistoriker till st\u00e5uppkomiker. Sj\u00e4lv har jag en g\u00e5ng p\u00e5 ett m\u00f6te f\u00f6reslagit att kommunen borde ink\u00f6pa en s\u00e5dan b\u00e5t f\u00f6r att kunna presentera Halmstad fr\u00e5n Nissan. Hallands floder fick alla skolbarn f\u00f6rr l\u00e4ra sig att rabbla genom en fras: \u201dVi ska \u00e4ta \u2013 ni ska laga.\u201d<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>En m\u00e4ktig fasad<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>En byggnad som jag tidigt blev uppm\u00e4rksammad p\u00e5 genom dess m\u00e4ktiga fasad och tornspira var Immanuelskyrkan vid Strandgatan i kvarteret Guldfisken. En morgon 1974 blev jag som d\u00e5varande landsantikvarie vid Hallands museum chockerad, n\u00e4r jag \u00f6ppnade Hallandsposten. D\u00e4r kunde man l\u00e4sa, att byggnadsn\u00e4mnden hade beviljat \u00e4garen missionsf\u00f6rsamlingen tillst\u00e5nd att riva tornet. Detta var i d\u00e5ligt skick och f\u00f6rsamlingen hade inte medel att restaurera spiran. Kostnaden hade uppskattats till 25 000 kronor. Tornet utgjorde emellertid ett viktigt inslag i stadsbilden och en del i helhetsupplevelsen av kyrkans gotiska fasad, som man kunde se p\u00e5 l\u00e5ngt h\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"527\" src=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/kv_gulfisken_bildstat_ki_02_2015-1024x527.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-361\" srcset=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/kv_gulfisken_bildstat_ki_02_2015-1024x527.png 1024w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/kv_gulfisken_bildstat_ki_02_2015-300x154.png 300w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/kv_gulfisken_bildstat_ki_02_2015-768x395.png 768w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/kv_gulfisken_bildstat_ki_02_2015.png 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Tornkl\u00e4ttring<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Tillsammans med den d\u00e5varande pastorn Rune Ankar\u00e5s i missionsf\u00f6rsamlingen fick jag nu tillf\u00e4lle att kl\u00e4ttra upp i tornet, som visade sig vara rymligare \u00e4n vad man kunde f\u00f6rest\u00e4lla sig. Pastorn visade en imponerande vighet, n\u00e4r han kl\u00e4ttrade upp i tornspiran och det var inte l\u00e4tt att hinna med. Fick nu veta att Rune Ankar\u00e5s varit brandsoldat! Detta f\u00f6rklarade hans sp\u00e4nstighet. F\u00f6r att l\u00f6sa penningproblemet kom nu f\u00f6rsamlingen p\u00e5 en lysande id\u00e9. Den engagerade den k\u00e4nde s\u00e5ngaren Artur Erikson fr\u00e5n Gagnef f\u00f6r ett framtr\u00e4dande. Han fyllde hela missionskyrkan till bristningsgr\u00e4nsen. Det var m\u00e5nga hall\u00e4nningar som ville bevara b\u00e5de kyrkan och stadsbilden. De gav nu en rikhaltig kollekt. F\u00f6r resterande medel till restaurering bidrog bland annat Riksantikvarie\u00e4mbetet och Halmstads kommun. Tornspiran blev nu nedsatt p\u00e5 marken varefter den restaurerades och \u00e5teruppsattes med en stor lyftkran.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Ombyggnader<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Men problemen upph\u00f6rde emmellertid inte f\u00f6r f\u00f6rsamlingen, som inte hade lika m\u00e5nga medlemmar som n\u00e4r kyrkan var ny. F\u00f6r att klara ekonomin delades det stora kyrkrummet upp s\u00e5 man fick tv\u00e5 v\u00e5ningar. Den \u00f6vre som gudstj\u00e4nst- och konsertlokal. Bottenv\u00e5ningen som kaf\u00e9 och utst\u00e4llningslokal. Detta innebar, att man kunde f\u00e5 en b\u00e4ttre ekonomi f\u00f6r att klara underh\u00e5llsarbetena. Tyv\u00e4rr byggdes den stora altarm\u00e5lningen f\u00f6rest\u00e4llande \u201dJesus vid l\u00f6vhyddoh\u00f6gtiden\u201d in bakom v\u00e4ggen vid restaureringen. Den hade hamnat mellan tv\u00e5 v\u00e5ningar. Men p\u00e5 detta s\u00e4tt kunde kyrkan r\u00e4ddas och ges fler funktioner \u00e4n tidigare. I centrala Stockholm finns en liknande kyrka men den har inte ett s\u00e5 framtr\u00e4dande l\u00e4ge som Immanuelskyrkan i Halmstad.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Donatorer<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>M\u00e5nga undrar kanske varf\u00f6r f\u00f6rsamlingen 1899 hade r\u00e5d att bygga en s\u00e5 stor kyrka som Immanuelskyrkan i Halmstad. Dessutom att anlita en s\u00e5 k\u00e4nd arkitekt som Fritz Eckert vid \u00f6verintendents\u00e4mbetet i Stockholm och konstn\u00e4ren Ludvig Fried. <\/p>\n\n\n\n<p>Men det fanns finansi\u00e4rer i lilla Halmstad: Handlanden Gustaf E. Falk som \u00e4gde Kirsten Muncks 1600-talshus sk\u00e4nkte 70 000 kronor till kyrkbygget som kostade 115 000 kronor, en f\u00f6r den tiden ansenlig summa. Fabrik\u00f6r Alfred Wallberg bekostade en stor del av altartavlan. Vidare hade han konstn\u00e4ren boende hemma hos sig p\u00e5 Ekebo under tiden arbetet p\u00e5gick. Missionsf\u00f6rsamlingen hade tidigare h\u00e5llit till i en kyrka vid K\u00e4llegatan, men den blev f\u00f6r tr\u00e5ng, varf\u00f6r den var tvungen att bygga ny kyrka. Denna rymde 800-900 personer. Vid den h\u00e4r tiden spelade frikyrkan, nykterhetsr\u00f6relsen och arbetarr\u00f6relsen en betydande roll, inte minst i Halmstad som vid sekelskiftet 1900 hade omkring 15 000 innev\u00e5nare. Den nya kyrkobyggnaden rymde m\u00e5nga av dem.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"678\" src=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/riksb_ki_02_2015-1024x678.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-362\" srcset=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/riksb_ki_02_2015-1024x678.png 1024w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/riksb_ki_02_2015-300x199.png 300w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/riksb_ki_02_2015-768x509.png 768w, https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/riksb_ki_02_2015.png 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Ett bankhus<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Den stora byggnaden till h\u00f6ger om kyrkan hade en helt annan funktion. Den var ursprungligen ett bankhus, allts\u00e5 ett \u201dMammons tempel\u201d, som ocks\u00e5 pryds av ett torn med en klocka och \u00e4r i \u00f6vrigt konstn\u00e4rligt utformad i tidens jugendstil. Det \u00e4r ritat av Magnus Borgstedt 1907. Ritningarna har signerats av P. L. H\u00e5kansson. I dag rymmer huset kontorslokaler och Viktoriakliniken. H\u00e4r har tidigare varit postkontor. Posten i Halmstad har f\u00f6rt ett r\u00f6rligt liv. Banken hems\u00f6ktes p\u00e5 1970-talet av Clark Olofsson. Den har \u00e4ven f\u00e5tt ytterligare p\u00e5h\u00e4lsningar av andra personer i mindre hederligt syfte.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Blev bostad ist\u00e4llet f\u00f6r teater<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Boningshuset till v\u00e4nster om Immanuelskyrkan \u00e4r ritat av stadsarkitekten Figge Wetterqvist 1943 mitt under brinnande krig. Tidigare hade g\u00f6teborgsarkitekten Sven Brolid ritat ett f\u00f6rslag till teaterbyggnad invid Immanuelskyrkan, som dock aldrig kom till utf\u00f6rande. En annan plats valdes i kvarteret invid. KF:s arkitekt G\u00f6sta Hedstr\u00f6m fick uppdraget att rita teatern och Folkets hus i kvarteret Jarlen p\u00e5 andra sidan Fredsgatan. Om denna finns en artikel i Kulturimperiet 2013:2. Brolids engagemang i Halmstad tog emellertid inte slut. Han fick vara med om att restaurera Norre Port 1974-75 och uppf\u00f6ra byggnader i kvarteret Klostret invid porten.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r jag skrivit dessa synpunkter sl\u00e5r det mig, att det nog finns m\u00e5nga som har en annan uppfattning om vad de uppfattar som stadens klenoder. Mycket beror ju p\u00e5 v\u00e5r bakgrund och natur. Man kan ju ocks\u00e5 \u00e4ndra sin uppfattning allteftersom v\u00e5ra kunskaper om staden och dess arkitektur \u00f6kar.<\/p>\n\n\n\n<p style=\"text-align:right\"><strong>Text:<\/strong> Lennart Lundborg<\/p>\n\n\n\n<p style=\"text-align:right\"><strong>Foto:<\/strong> Lennart Lundborg, Maths Jalhed och Bildstationen, Halmstad<\/p>\n\n\n\n<p style=\"text-align:right\"><em>Detta \u00e4r del 25 av serien Lennarts hus<\/em>. <em>Artikeln \u00e4r publicerad i Kulturimperiet nr 2 2015.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Lennart Lundborg har till detta nummer funderat klart \u00f6ver vilken del av Halmstad som han anser vara vackrast och mest representativ f\u00f6r staden. Kvarteret Guldfisken, som innefattar b\u00e5de Immanuelskyrkan och det gamla Riksbankshuset, och som med sina respektive ansl\u00e5ende torn skapar en speciell atmosf\u00e4r intill Nissan, blir hans absoluta val. H\u00e4r beskriver han platsen p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/2015\/06\/10\/kvarteret-guldfisken\/\" class=\"read-more button-fancy -red\"><span class=\"btn-arrow\"><\/span><span class=\"twp-read-more text\">L\u00e4s mer<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":360,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_oct_exclude_from_cache":false,"footnotes":""},"categories":[45,44],"tags":[],"class_list":["post-354","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-lennarts-hus","category-rum"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/354","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=354"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/354\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":409,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/354\/revisions\/409"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/360"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=354"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=354"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kulturimperiet.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=354"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}