Kulturimperiet

Speltraditioner och komplext onlineutbud

Kulturimperiet har trÀffat Per Binde, forskare vid Göteborgs universitet med inriktning mot spel och socialantropologi. Per ger oss hÀr nÄgra svar och förklaringar om bakgrunden till vÄr tids spelande och hoppet att finna oberoende och rikedom utan att drabbas av det definitiva bottenskrapet. Spel kan för mÄnga av oss innebÀra ett nöje och en social gemenskap, samtidigt som andra tyvÀrr har svÄrare att hantera sin spelrelation. För den grupp som som hamnar i spelberoende och direkt missbruk kan tillvaron naturligtvis bli diametralt annorlunda. För att inte sÀga fullstÀndigt katastrofal.

Spel om pengar Ă€r av naturen ganska sammansvetsat med det stora spelet om vĂ„ra pengar – den gamla visan som det aldrig slutas att gnolas pĂ„, vare sig i Sverige eller i vĂ„r omslutande omvĂ€rld. Spel har vi Ă€gnat oss Ă„t i alla tider, Ă€ven under förbudstiden i Sverige under andra hĂ€lften av artonhundratalet. Folkintresse eller beroendeframkallad sjukdom i sin ytterlighet? Ett cyniskt utnyttjande av vissa mĂ€nniskors svaghet och hoppfullhet att fĂ„ mycket för lite? Vi beslöt oss för att trĂ€ffa forskaren och docenten Per Binde i Göteborg för att fĂ„ del av hans sakkunskap i sammanhanget.

Gammal tradition

Per möter upp en grĂ„kall och vindpinad februaritisdag direkt efter en trĂ€ningsrunda under lunchen. Vi spatserar tillsammans in i vĂ€rmen i hans lilla arbetsrum, belĂ€get i den tidigare gamla barnkliniken intill backen utefter Konstepidemin. Per Ă€r sedan fjorton Ă„r tillbaka en av de omkring fem-tio personer i Sverige som Ă€gnar sig Ă„t forskning i Ă€mnet spel om pengar. Vi börjar med en liten tillbakablick i spelhistorien. Hur ser de svenska speltraditionerna ut, historiskt sett? Har de förĂ€ndrats pĂ„ senare tid? ”Spel om pengar har funnits i Sverige Ă„tminstone sedan vikingatiden. Spelintresset har gĂ„tt i vĂ„gor, precis som i övriga Europa. Under andra hĂ€lften av sjuttonhundratalet och fram till cirka 1840 spelade man mycket, vilket till slut ledde till totalförbud pĂ„ grund av det enorma spelandet och de problem som hörde till”, berĂ€ttar Per inledningsvis. ”I början pĂ„ nittonhundratalet började lotterier tillĂ„tas igen och senare Ă€ven andra spel pĂ„ 1930-talet. I början pĂ„ 1980-talet inleddes den nuvarande epoken med kommersiellt tĂ€nkande kring spel, alltsĂ„ att stimulera efterfrĂ„gan, inte enbart passivt tillfredsstĂ€lla det intresse som finns. Runt Ă„r 2000 accelererar den utvecklingen dĂ„ internetspel börjar bli allmĂ€nt tillgĂ€ngligt”, fortsĂ€tter han.

Pokerboom

Vad har detta inneburit för spelbranschen fram till idag, dĂ„ vi varje vecka via tevereklam och annat översköljs och frestas av locktoner frĂ„n före detta tennisstjĂ€rnor, lönnfeta och/eller grĂ„nade fotbollsfarbröder och ibland gamla brottare i smoking, tjusigt placerade bakom en flygel? ”Internetspelandet har förĂ€ndrat en hel del. I Sverige Ă€r allt kommersiellt arrangerat spel förbjudet, om det inte har tillstĂ„nd. Men staten kan inte göra nĂ„got Ă„t internetspelbolag som erbjuder spel till Sverige frĂ„n andra lĂ€nder; bolagen har tillstĂ„nd i de lĂ€nder dĂ€r de har sin bas, som till exempel Malta. Spelregleringen har dĂ€rmed urholkats”, konstaterar Per. ”Den produkt som spelbolagen sĂ€ljer ger en risk för spelberoende, och de flesta lĂ€nder har en reglering just pĂ„ grund av de sociala skyddsaspekterna.” Vad har egentligen hĂ€nt med vĂ„ra spelvanor? ”Spelvanorna har inte Ă€ndrats radikalt. I stort sett ser vi samma spelformer idag som för 50 Ă„r sedan. MĂ€n spelar pĂ„ sitt och kvinnor pĂ„ sitt. Poker Ă€r dock mycket större idag Ă€n tidigare”, förklarar Per och plockar samtidigt fram ett exemplar av Kalle Anka & Co frĂ„n 2007 ur sin bokhylla. Utöver tidningen medföljde Ă€ven Ankeborg Royale, ett kortspel med spelmarker sĂ„ att inte de unga lĂ€sarna skulle rĂ„ka missa den pĂ„gĂ„ende pokerboomen. Pokerset blev Ă€ven Ă„rets julklapp 2005 och mĂ€ngder av pokerhandböcker sĂ„ldes över bokdiskarna.

Spel och genus

”Det Ă€r ocksĂ„ uppenbart att mĂ€n spelar i större utstrĂ€ckning Ă€n kvinnor. Det finns en tendens att kvinnor i allmĂ€nhet hellre Ă€gnar sig Ă„t lotterier, bingo etcetera. Inom spel verkar det inte finnas nĂ„gon uttalad jĂ€mlikhetsstrĂ€van – eller önskan att bryta mönstret. Internetbingo spelas till exempel nĂ€stan enbart av kvinnor och hela inramningen, fĂ€rgsĂ€ttningen, med mera kĂ€nns inriktad pĂ„ detta faktum. MĂ€n Ă€gnar sig mer Ă€n kvinnor Ă„t skicklighetsspel med koppling till idrott, hĂ€star samt Ă€ven Ă„t just poker”, informerar Per vidare. Hur stort Ă€r egentligen intresset för spel i dagslĂ€get? ”Det Ă€r en lite mindre del av befolkningen som spelar idag jĂ€mfört med för tio Ă„r sedan. Intresset minskar trots den massiva marknadsföringen. En del tröttnar helt enkelt eller fĂ„r aldrig nĂ„got intresse för spel. Det finns mycket annat att roa sig med och syssla med nuförtiden. Men den genomsnittliga andelen av disponibel inkomst som lĂ€ggs pĂ„ spel har varit ganska konstant runt 1,3 procent netto under de senaste tjugo Ă„ren, vilket innebĂ€r att de som spelar lĂ€gger ut lite mer nuförtiden”, svarar Per. Varför spelar mĂ€nniskor om pengar? Vilka positiva effekter och upplevelser Ă„stadkommer det? ”Det finns en kĂ€rna i allt spelande – chansen att vinna nĂ„got mer Ă€n vad man lĂ€gger i insats – och dĂ€rutöver Ă„tminstone fyra andra komponenter som finns i varierande utstrĂ€ckning i olika spelformer: social dimension, dröm om storvinst, tĂ€vlingsaspekt och spĂ€nning/koppla av. Att vinna Ă€r inte bara att vinna pengar: det har symboliska och psykologiska betydelser”, slĂ„r Per fast. ”Ett spelbeteende som gĂ„r att upprepa ger Ă€ven en ytterligare komponent: kĂ€nslan att ’jag var sĂ„ nĂ€ra att vinna’, sĂ„ jag mĂ„ste försöka igen. VĂ„rt belöningssystem med dopaminutsöndring skapar en förvĂ€ntan att fĂ„ nĂ„gonting bra. Illusionen om att en liten insats kan ge en stor vinst har en stark kraft. HĂ€r kan man Ă€ven jĂ€mföra med gamla tiders legender om förtrollade guldskatter. Behavioristiska betingningar kan bli orsak till spelproblem. Spelen skrĂ€ddarsys för att fĂ„ folk att spela upp sina pengar. Och det Ă€r internetcasinon och slots, alltsĂ„ spelautomater pĂ„ nĂ€tet, som har mest genomslag i nulĂ€get.”

SpeldjÀvulen

Vilka olika problem – moraliska, hĂ€lsomĂ€ssiga och ekonomiska – kan spel om pengar ge upphov till för individer och samhĂ€lle? ”I Ă€ldre tider förknippades spel med omoral, girighet, syndfullhet, materialism, lĂ€ttsinne, lathet och mycket annat negativt”, svarar Per. ”Idag skiljer man pĂ„ nöjesspelande och spelproblem. Nöjesspelandet Ă€r en nöjeskonsumtion som vilken annan. Spelproblem har de som spelar för mycket, det ses ofta som ett beroende av samma art som alkoholism. FolkhĂ€lsoperspektivet Ă€r dominerande idag. Moral kommer nuförtiden in nĂ€r det gĂ€ller spelbolagen, i synnerhet om de Ă€r statsĂ€gda. Dessa försöker hantera moralfrĂ„gan med att ha ”spelansvar”, de sĂ€ger att de gör allt de kan för att förhindra att deras kunder fĂ„r spelproblem. Som jag ser det Ă€r spelproblem inte en enhetlig kategori. Det finns de som har ett genuint beroende; deras belöningssystem har kidnappats av kommersiella spelprodukter och likheterna med alkoholism och drogberoende Ă€r uppenbara. Men det finns ocksĂ„ de som spelar överdrivet mycket av andra skĂ€l. Alla skĂ€l för att spela som nöjesspelaren har kan ocksĂ„ förstĂ€rkas sĂ„ att de ger upphov till skadligt spelande.” Men hur kan man dĂ„ konstatera att en person har drabbats av spelproblem? ”En anvĂ€ndbar definition av spelproblem hos en person Ă€r om spelandet ger upphov till ekonomiska eller andra skadeverkningar och om personen har bristande kontroll över omfattningen av spelandet. Skadeverkningarna ska vara pĂ„tagliga och inte bara marginella. Den bristande kontrollen ska vara upprepad och inte bara tillfĂ€llig, den ska vara det som gör att skadeverkningar uppstĂ„r. Om det Ă€r pĂ„ det viset har en person spelproblem och Ă€r problemen allvarliga, dĂ„ Ă€r det förmodligen frĂ„ga om spelberoende”, förklarar Per.

Inga mÀtbara skillnader

Hur stora Ă€r problemen med spelberoende idag gentemot tidigare? ”Runt 1,5 procent av befolkningen har spelproblem, med definitionen ovan. Omkring 0,3 procent Ă€r förmodligen spelberoende. Det finns tre större studier av spel och spelproblem i Sverige frĂ„n 1999, 2008 och 2009. JĂ€mför man dessa studier finns inga mĂ€tbara skillnader i omfattningen av spelproblem. Förmodligen var det en liten ökning under pokerboomen runt 2005, men sedan Ă„tergick det till den tidigare nivĂ„n. Minskade spelproblem Ă€r en internationell trend sedan ungefĂ€r 2000. Ökad medvetenhet om spelproblem i samhĂ€llet och hos spelbolagen, bĂ€ttre tillgĂ€nglighet till stöd och behandling, naturlig anpassning bland spelarna till risker och nackdelar med spel – en del som har problem rĂ€ttar sjĂ€lva till dem – och att fĂ€rre spelar, Ă€r förklaringen till att problemen tenderar att minska snarare Ă€n att öka. Det Ă€r svĂ„rt att sia om framtiden. Nya toppar i omfattningen i spelproblem kan komma, men intresset för spel kan ocksĂ„ komma att mattas av”, sĂ€ger Per.

TillgÄng och efterfrÄgan

Hur ser sambandet mellan tillgĂ€nglighet och spelproblem ut? Hur pĂ„verkas vi av reklam för spel och nĂ€rhet till spel pĂ„ vĂ„ra telefoner och surfplattor, till exempel? ”TillgĂ€nglighet Ă€r en faktor som har samband med omfattningen av spelproblem. I synnerhet nĂ€r nĂ„got drastiskt sker med tillgĂ€ngligheten, till exempel en ny riskfylld spelform eller ett nytt sĂ€tt att kunna spela pĂ„ Internet, i mobilen och sĂ„ vidare. Men folk anpassar och vĂ€njer sig, vi kommer inte alla att i framtiden vara storspelare. Attityderna till spel har blivit markant mer negativa under de senaste Ă„ren. Jag tror att folk tröttnar pĂ„ överutbudet av spel.” DĂ„ kan man vĂ€l istĂ€llet se det som att Ă€ven om spelandet inte har ökat, sĂ„ har marknaden förĂ€ndrats, sett till vilka spel vi spelar och var nĂ„gonstans. Att onlinespelandet dominerar undgĂ„r ingen, men enligt Per Ă€r det svĂ„rt att avgöra exakt hur mycket vi pĂ„verkas av reklambudskap om spel: ”Internetbolagen stĂ„r för den mesta spelreklamen. De tjĂ€nar stora summor pĂ„ varje kund, antingen en helt ny spelare eller kund frĂ„n ett annat bolag. Reklamen fĂ„r folk att spela mer och bidrar till spelproblemen i samhĂ€llet. Men det Ă€r svĂ„rt, nĂ€stan omöjligt, att avgöra exakt i vilken omfattning. Min bedömning Ă€r att det inte Ă€r en huvudsaklig faktor, för det finns inte nĂ„got starkt samband mellan omfattningen av reklam och omfattningen av spelproblem i samhĂ€llet – som exempelvis i Sverige, dĂ€r reklamen ökat enormt men spelproblemen inte ökar i motsvarande grad. Men eftersom vi nog aldrig fĂ„r nĂ„got klart svar pĂ„ frĂ„gan om reklamens skadliga inverkan i absoluta mĂ„tt Ă€r det meningslöst att diskutera den. Det Ă€r mer konstruktivt att diskutera vilken sorts reklam som Ă€r skadligast och göra nĂ„got Ă„t den. Den relativa skadligheten Ă€r en sak som vi vet en del om och som man kan forska vidare pĂ„.”
Vi frĂ„gar Per hur man idag arbetar med spelproblem och vilka insatser behövs enligt honom. ”Det finns ingen enstaka magisk nyckel som radikalt kommer att minska spelproblemen i Sverige”, svarar han. ”IhĂ€rdiga insatser pĂ„ alla plan ger tillsammans effekt. En nationell handlingsplan mot spelproblem vore bra, sĂ„ledes bĂ€ttre koordination mellan olika berörda myndigheter. Alla inom spelsektorn Ă€r ense om att det behövs en ny spelreglering och jag hĂ„ller sjĂ€lvklart med.

Svensk och folklig spelkultur

Ӂtskilliga mĂ€nniskor Ă€r intresserade av spel och lĂ€gger ner bĂ„de mycket tid och pengar pĂ„ det”, fortsĂ€tter Per. ”MĂ„nga spelar ocksĂ„ tillsammans med andra. SĂ„ har det varit i mĂ„nga decennier. Spelandet Ă€r en del av svensk kultur, vilket ofta glöms bort idag nĂ€r fokus ligger pĂ„ spelproblem. Jag menar inte att man ska ha spelandets positiva sidor som en sorts motvikt mot problemen som spel skapar, bara att spel Ă€r ett kultur- och samhĂ€llsfenomen som knappt Ă€r uppmĂ€rksammat. Det finns en fördom hos mĂ„nga akademiker och kulturfolk om att spel Ă€r en lĂ„g och tarvlig aktivitet som inte kan innehĂ„lla nĂ„got alls av intresse eller vĂ€rde. För mĂ„nga innebĂ€r dock vissa former spelande ett stort intresse och trivselfaktor, man skulle nĂ€stan kunna kalla det en svensk kulturtradition med olika seder och ritualer. Travbanor utgör en vĂ€rld för sig med egen stil, vokabulĂ€r och fackuttryck – en subkultur som man kanske skulle kunna kalla en folkkultur. Det stora intresset för trav ser vi till exempel Ă€ven i Finland. I Sverige har traditionen Ă€ven pĂ„bjudit en hel del poker Ă€nda sedan fyrtio- och femtiotalet. Poker Ă€r ett intellektuellt spel med mycket matematisk berĂ€kning och sannolikhetskalkyl i stressiga situationer.” Det traditionella Stryktipset bör naturligtvis ocksĂ„ nĂ€mnas i sammanhanget med tanke pĂ„ sin lĂ„ngvariga relation med svenska folket. Vi Ă€r sĂ€kert ganska mĂ„nga som har ett antal stĂ„ende rader att följa upp vecka för vecka. Och vem minns inte allas vĂ„r Putte Kock i den svenska televisionens barndom med sina finurliga expertkommentarer om Huddersfield och Portsmouth samt garderingar med till exempel ett kryss. Vi ska vĂ€l heller inte glömma bort fina gamla Tipsextra med Lars-Gunnar Björklund i spetsen, som sĂ€ndes pĂ„ lördagar vintertid under Ă„ren 1969 till 1995. Och nu, vid sidan av alla vĂ€lgörenhetsgalor med tillhörande lotterier, ser vi Rickard Sjöberg, sin generations Leif Loket, spela pĂ„ folks vinstlystnad tillsammans med sina övriga kĂ€ndismedarbetare. En föreningstombola gör ingen sommar och en trisslott gör ingen jul, men lagom Ă€r som vanligt bĂ€st.

M. Jalhed, Kulturimperiet, 2014
(foto: M. Jalhed)


© Tidskriften Kulturimperiet