Kulturimperiet

Köriositet

Vad är det som egentligen får en stor grupp människor att samlas i ett rum för att tillsammans kombinera sina individuella stämbands styrkor i allsköns harmonier och melodilinjer? Det är lätt att tro att körmodet ständigt går framåt, men verkligheten är som alltid mer komplicerad än vad ytan visar. Gustaf Zethelius pratar med representanter från Sveriges körliv funderar kring körsångens plats i samhället och den allmänna bild som har etablerat sig av denna nutilldags allt som oftast fritidsbaserade sysselsättning.

Sverige är vissa fritidsysselsättningar väldigt populära, 270 000 personer sparkar fotboll och närmare 300 000 skjuter. En hobby som dock verkar ännu mer populär är körsången som 600 000 svenskar påstås utöva, en siffra som vi dock får anledning att återkomma senare till. Man kan lätt hissna inför alla dessa körsångare och fråga sig varför så många tycker om att sjunga i kör. När jag frågar några körmedlemmar i en vanlig kyrkokör på landsbygden som övar i en rödmålad prästgård varför de sjunger i kören är svaren på ytan skiftande, men med likartade grundmönster.

Hälsa och glädje

Uppenbart √§r man med i en k√∂r f√∂r att man tycker om att sjunga, men lika stor verkar vara den sociala betydelsen och gemenskapsbyggandet. En del ser k√∂ren som ett s√§tt att l√§ra k√§nna traktens folk och andra s√§ger sig v√•ga ta mer plats tack vare k√∂rs√•ngen. F√∂r n√•gra f√•tal √§r den musikaliska utvecklingen det viktigaste, men de flesta anser att huvudmotivet √§r att man m√•r b√§ttre av att sjunga. Att man blir glad av s√•ng √§r ingen nyhet i sig, men k√∂rs√•ngen har fler positiva h√§lsoeffekter √§n s√• p√• sina ut√∂vare, om man ska tro senare tids forskningsr√∂n. K√∂rs√•ngen ger n√§mligen b√§ttre immunf√∂rsvar, lugnare hj√§rtrytm, b√§ttre andning, √∂kad testosteronhalt som b√§ttrar p√• celler och skeletts √•terbyggnad, mindre risk f√∂r blodpropp och hormonuts√∂ndring av oxytocin som ger √∂kade k√§nslor av lugn och v√§lbehag. K√∂rs√•ng har till och med b√∂rjat anv√§ndas ist√§llet f√∂r l√§kemedel p√• l√•ngtidsjuka i s√• kallade rehabiliteringsk√∂rer. Det verkar allts√• nyttigt f√∂r folkh√§lsan att ta ton tillsammans. Musikkonsulent Margit Torkelsson inom Svenska kyrkan har m√•nga f√∂rklaringar p√• varf√∂r folk g√•r med i k√∂rer. ‚ÄĚK√∂rs√•ng √§r att kunna gestalta n√•got som √§r st√∂rre √§n din egen prestation, inom kyrkok√∂rerna kan det vara ett s√§tt att gestalta sin tro. Min subjektiva tolkning √§r att m√•nga har k√∂ren som veckans h√∂jdpunkt och sl√§pper allt annat och har total n√§rvaro. K√∂rs√•ng √§r en expressiv verksamhet som √§r st√∂rre √§n √•siktsgemenskaper. N√§ringslivschefer kan st√• sida vid sida med murare och k√§nna gemensamhet i s√•ngen‚ÄĚ, s√§ger hon. Alla har sin anledning till att sjunga p√• sin fritid, men hur ser det ut om man sv√§var upp i skyn och vetgirigt f√∂rs√∂ker f√• en √∂verblick av alla dessa k√∂rer?

Uppbyggnad och trender

M√•nga k√∂rer √§r anslutna till olika k√∂rf√∂rbund som i sin tur var samlade under en paraplyorganisation, K√ĖRSAM, som f√∂rra √•ret lades ner, inte f√∂r att folk slutade sjunga, utan f√∂r att k√∂rerna och f√∂rbunden samarbetade utan hj√§lp av den. I K√ĖRSAM ingick det √•tta f√∂rbund som tillsammans hade cirka 115¬†000 k√∂rmedlemmar f√∂r fyra √•r sedan. Idag har alla, som jag f√•tt uppgifter om, tappat medlemmar. Enligt Gunnel Fagius, pensionerad forskningssamordnare p√• K√∂rcentrum i Uppsala s√• betyder det inte att k√∂rerna i sig blivit f√§rre, utan endast att de organiserade k√∂rerna blivit n√•got f√§rre. ‚ÄĚAndra k√∂rer, som tillf√§lliga projektk√∂rer och rehabiliteringsk√∂rer, har uppst√•tt som kanske inte ansluter sig i lika h√∂g grad till k√∂rf√∂rbunden‚ÄĚ, s√§ger Gunnel Fagius. UNGiK√ĖR:s, Sveriges barn- och ungdomsk√∂rf√∂rbunds, ordf√∂rande, Lena Sk√∂ld, h√•ller med och n√§mner att TV-programmet K√∂rslaget tv√§rtom har p√•verkat m√•nga till att b√∂rja sjunga. Enligt Sara Michelin i Norrk√∂ping s√• dr√∂ser det in vuxna som vill l√§ra sig sjunga i k√∂r i s√• kallade alla-kan-sjunga-k√∂rer. ‚ÄĚDet √§r ist√§llet sv√•rt att f√• tag i erfarna s√•ngare‚ÄĚ, s√§ger hon. Idag finns det en st√∂rre variation av k√∂rer √§n f√∂rut som ocks√• g√•r sina egna v√§gar. Sceniska k√∂rer med in√∂vad koreografi och dramatisering b√∂rjar till exempel bli vanligare, samt rock- och popk√∂rer. ‚ÄĚ√Ąven unga mansk√∂rer √§r p√• frammarsch‚ÄĚ, s√§ger Lena Sk√∂ld. Vokalensemblerna ‚Äď som vanligtvis best√•r av mellan fyra till √•tta medlemmar ‚Äď blir ocks√• allt fler p√•st√•r Mats M√∂ller p√• Sveriges K√∂rf√∂rbund. Lena Sk√∂ld h√•ller med och har en teori om varf√∂r. ‚ÄĚEn skillnad mot f√∂r tjugo √•r sedan √§r individualiseringen, vilket man √§ven kan se p√• det allt mindre aktiva f√∂reningslivet. Folk har generellt sett blivit mer individualistiska, vilket m√§rks √§ven inom k√∂rtrenderna. Vokalensembler d√§r varje medlem har sin egen st√§mma kan ge uttryck f√∂r det. Jag l√§gger inga v√§rderingar p√• om st√∂rre k√∂rer eller sm√• vokalensembler √§r b√§ttre eller s√§mre, men det √§r en trend jag tycker mig ana‚ÄĚ, s√§ger hon.

Barn- och ungdomskörer

S√•ngglada barn och ungdomar verkar det annars bli sv√•rare att f√• ihop till k√∂rerna. ‚ÄĚBarn- och ungdomsk√∂rer har vi inga l√§ngre, det √§r mer pension√§rsk√∂rer nuf√∂rtiden‚ÄĚ, s√§ger Mattias Wihlgaard, kommunikationsansvarig p√• KFUK-KFUM:s s√•ngarf√∂rbund. Inom Svenska Arbetares√•ngarf√∂rbundet, som har facklig anknytning, jobbar man f√∂r att bilda barn- och ungdomsk√∂rer. ‚ÄĚMen det g√•r tr√∂gt,‚ÄĚ s√§ger f√∂rbundsordf√∂rande Lars Gr√∂nwall, ‚ÄĚ barn- och ungdomsk√∂rerna √§r sv√•ra att h√•lla samman, det √§r annat som lockar. I v√•ra vanliga k√∂rer blir m√§nnen √§ldre och √§ldre, jag sj√§lv √§r 75 √•r och i min k√∂r √§r den √§ldste 90. Det √§r sv√•rare att rekrytera unga killar. Tjugo√•ringarna och trettio√•ringarna som b√∂rjar f√∂rsvinner ofta n√§r de f√•r nya arbeten eller bildar familj, men tjejerna √§r l√§ttare,‚ÄĚ s√§ger han och skrattar.
Sveriges kyrkos√•ngsf√∂r bund, som √§r en sj√§lvst√§ndig organisation i n√§ra samarbete med Svenska kyrkan, √§r landets st√∂rsta k√∂rorganisation med cirka 70¬†000 medlemmar. Vuxenk√∂ren inom Svenska kyrkan har de senaste tio √•ren vuxit med √∂ver 5¬†000 s√•ngare ‚Äď d√§remot har barnk√∂rerna och ungdomsk√∂rerna minskat under samma period. √Ör 2012 fanns det cirka 2¬†400 f√§rre ungdomar i ungdomsk√∂rerna och cirka 5¬†200 f√§rre barn i barnk√∂rerna √§n f√∂r tio √•r sedan. Samtidigt har ungdomsk√∂rernas storlekt blivit mindre medan vuxenk√∂rerna blivit st√∂rre. Inom Svenska kyrkan √§r nu antalet vuxenk√∂rer fler √§n antalet barn- och ungdomsk√∂rer tillsammans.

Förändrad inställning

Varf√∂r blir det allt f√§rre barn- och ungdomar som sjunger i k√∂r? fr√•gar jag Sara Michelin, organist och k√∂rledare inom Svenska kyrkan i Norrk√∂ping. ‚ÄĚDet √§r sv√•rt att f√• ihop, barn och ungdomar √§r mer splittrade idag, de provar p√• j√§ttem√•nga aktiviteter. Sedan √§r de p√•verkade av program som Idol och tror att de ska bli artister. Tjejerna vill helst sjunga sj√§lva, n√§r det ist√§llet ligger en storhet i att sjunga tillsammans‚ÄĚ, s√§ger hon. Vi blir √∂verens om att det h√§nger ihop med v√•rt alltmer individualistiska samh√§lle. Hon menar ocks√• att repertoaren hos k√∂rerna har blivit mer l√•tar, man arrangerar om artisters popl√•tar till k√∂rs√§ttning. Sara Michelin har dock en egen mission. ‚ÄĚJag vill √§ven f√∂ra fram gammal k√∂rmusik fr√•n ren√§ssansen eller barocken och ge yngre en aha-upplevelse att √§ldre musik kan vara vackert och v√§rt att bevara‚ÄĚ, s√§ger hon. UNGiK√ĖR, som har cirka 4¬†000 medlemmar, har inte tappat lika m√•nga barn och ungdomar inom sina k√∂rer och deras verksamhetsledare Lotta Wilund har en teori om varf√∂r kyrkans barn- och ungdomsk√∂rer har det extra sv√•rt. ‚ÄĚSvenska kyrkan har kyrkos√•ngen som ska omfatta s√•v√§l gammal som ung och d√• kan det bli sv√•rt att n√• barn och ungdomar. I v√•rt f√∂rbund kan vi jobba mer direkt mot dem, d√§r barn och ungdomar befinner sig i sociala medier som Facebook och Twitter‚ÄĚ, s√§ger hon. UNGiK√ĖR finansieras av statliga bidrag fr√•n Ungdomsstyrelsen, vilket inte √§r helt problemfritt. ‚ÄĚAlla k√∂rer m√•ste vara f√∂reningar f√∂r att tillh√∂ra oss och f√• bidrag, och f√∂r att bli det kr√§vs en del pappersjobb och det tycker m√•nga barn och ungdomar √§r kr√•ngligt, samtidigt som tidskrympande resurser hos k√∂rledare g√∂r att de inte hinner med att starta en f√∂rening √•t barnen och ungdomarna, vilket i slut√§ndan g√∂r att vi inte blir fler‚ÄĚ, s√§ger UNGiK√ĖRs ordf√∂rande Lena Sk√∂ld. Hur m√•nga sjunger egentligen i k√∂r i Sverige? √Öter till p√•st√•endet att 600¬†000 svenskar sjunger i k√∂r, vilket n√§mns lite √∂verallt p√• olika k√∂rers hemsidor och p√• Wikipedias svenska artikel om k√∂r. Statens kulturr√•ds senaste rapport, som bygger p√• enk√§tunders√∂kning fr√•n 2012 om kulturvanor svarade 6 % att de sjungit k√∂r minst en g√•ng under f√∂rra √•ret, vilket gav att cirka 570 000 sjungit i k√∂r i Sverige ‚Äď en siffra som sedan har avrundats upp√•t. Om man ist√§llet avl√§ser hur m√•nga som har sjungit i k√∂r n√•gon g√•ng i m√•naden ‚Äď eller i kvartalet ‚Äď i samma unders√∂kning fr√•n Statens kulturr√•d √§r siffran betydligt l√§gre, cirka 380¬†000, men den kanske √§r n√§rmare sanningen. Jag p√•st√•r att det √§r nog inte m√•nga som s√§ger sig sjunga i k√∂r om de st√§mmer upp i s√•ng endast en g√•ng per √•r. En tolkning av resultatet √§r att k√∂rs√•ngen iallafall √§r betydligt st√∂rre utanf√∂r k√∂rf√∂rbunden som idag har runt 100¬†000 medlemmar tillsammans.

Blandade karaktärer

Sammanfattningsvis verkar k√∂rs√•ng, f√∂rutom s√•nggl√§dje, vara h√§lsa och gemenskap f√∂r de hundratusentals som sjunger, och k√∂rerna i sig verkar bli allt mer varierade till sin karakt√§r. Barn och ungdomar verkar dock vilja sjunga mer solo √§n i k√∂r nuf√∂rtiden, d√• massmedialv√§nliga idoler wejlar loss och den nya generationen ser k√∂rs√•ng mer som en spr√•ngbr√§da till en solokarri√§r √§n ett uttryck att vara n√∂jd med. F√∂rr var det vanligare med stora nationella k√∂rfester med tusentals deltagare som tr√§ffades. I dagens individfokuserade samh√§lle betonas jaget och den personliga utvecklingen framf√∂r gruppen och f√∂reningens b√§sta. Ingen f√∂rv√§ntas l√§ngre till exempel sl√• sig till ro som anonym s√•ngare i bakgrundsk√∂ren till n√•gon artist i Melodifestivalen utan att f√∂rs√∂ka sig p√• en solokarri√§r. Det kanske √§r d√§rf√∂r alla dessa tusentals k√∂rer i st√§der och p√• landsbygden √§nd√• fyller en s√• viktig funktion som till√•tande arena eller som en k√∂rmedlem f√∂rklarade: ‚ÄĚSom vi lever nuf√∂rtiden i v√•rt samh√§lle h√§r p√• jorden, har vi inte m√•nga m√∂jligheter att uttrycka oss expressivt ‚Äď sjunga och dansa till exempel. Genom att sjunga i k√∂r, har vi m√∂jlighet att leva ut med kropp och sj√§l. Det √§r OK d√§r.‚ÄĚ K√∂rformatet finns ofta f√∂r att de flesta ska f√• chansen att uttrycka sig utan att vara superduktiga. Hur k√∂rs√•ngen kommer att utvecklas i framtiden vet ingen s√§kert, men Lena Sk√∂ld s√§ger: ‚ÄĚAtt sjunga tillsammans har vi alltid gjort och kommer alltid att g√∂ra. Det √§r ett uruttryck som vi beh√∂ver.‚ÄĚ

G. Zethelius, Kulturimperiet, 2013
(foto: M. Jalhed)

© Tidskriften Kulturimperiet