Kulturimperiet

I en annan del av staden
Salongen vaknar till liv

PĂ„ Söder i Helsingborg finns en drygt hundraĂ„rig scen som legat i trĂ€da. Med allt frĂ„n sluttande scengolv till biutrymmen Ă€r den idag bĂ„de funktionell och full av potential till att bli nĂ„got unikt i Helsingborgs annars ganska institutionaliserade kulturliv – ett komplement som breddar utbudet pĂ„ riktigt. Kulturimperiet trĂ€ffade Jeanette SollĂ©n som visade runt pĂ„ Salongen. För att vara ganska kritisk mot hur kulturbegreppet ofta hanteras Ă€r hon överraskande hoppfull inför framtiden.

Sedan september 2013 finns Salongen i Helsingborg. SjĂ€lva rummet har funnits lĂ€nge, sedan 1906 för att vara precis, men organisationen Ă€r ny och utbudet likasĂ„. Under de senaste tjugo Ă„ren har det i princip inte varit nĂ„gon publik verksamhet i Salongen, som istĂ€llet framför allt hyst ett Ă€ldre föreningsliv. FrĂ„n början tillhörde lokalen Folkets hus vĂ€nner, sedan tog kommunen över driften och upplĂ€t den till föreningar innan den tillföll ABF. NĂ€r ABF inte lĂ€ngre fick tillrĂ€ckligt ekonomiskt stöd för att fortsĂ€tta förvaltandet av scenrummet, var den anrika lokalen plötsligt pĂ„ fallrepet och en försĂ€ljning sĂ„g ut att bli nödvĂ€ndig. I den vevan gick en grupp ihop och föreningen Salongen bildades. Organisationen hyr nu lokalen pĂ„ ett Ă„r, för att sedan utvĂ€rdera satsningen och förhoppningsvis kunna planera för en fortsĂ€ttning. Jeanette SollĂ©n tar emot inne pĂ„ Salongen. ”Vi rivstartade det hela, bokade in ett spĂ€ckat program för bĂ„de höst och vĂ„r och sĂ„g till att göra oss hörda direkt”, berĂ€ttar hon. ”Det hĂ€r Ă€r inget man kan fega sig in i, man mĂ„ste vara djĂ€rv och satsa stort, det Ă€r enda chansen för att fĂ„ det att leva.” Trots att Salongen tycks andas en hel del traditionellt föreningsliv och folkbildningsrörelse, Ă€r kopplingen till ABF endast ett hyresavtal, inget enskilt beroende av eller gemensamt uttalad agenda med organisationen. ”Men vi vĂ€lkomnar gĂ€rna samarbete med alla studieförbund”, sĂ€ger Jeanette.

LÄngt frÄn de vita husen med havsutsikt

Salongen Ă€r en levande kulturscen”, fortsĂ€tter Jeanette, ”men den Ă€r ocksĂ„ ett förhĂ„llningssĂ€tt.” Hon berĂ€ttar om de grundpelare som verksamheten i Salongen vilar pĂ„. Hon poĂ€ngterar att föreningen Ă€r helt politiskt och religiöst obunden och att den inte har nĂ„gon partipolitisk agenda. ”Salongen ska ta tillvara det befintliga kulturlivet, det vill sĂ€ga arvet. Vi ska vĂ€rna de aktiviteter och de intressen som redan finns i staden. Salongen ska ocksĂ„ ta hand om den icke-institutionella kulturen i Helsingborg – jag undviker helst begreppet fri kultur, det Ă€r luddigt och kan tolkas som att den sortens kultur skulle vara gratis. Genom Salongen kan vi stimulera ett bredare utbud. Till exempel har det inte funnits nĂ„gon professionell dansgrupp i staden, men genom att vi kan erbjuda en scen kan vi underlĂ€tta för att det ska uppkomma en sĂ„dan grupp. Salongen ska ocksĂ„ vara en gĂ€stspelsscen och en möjlighet till kulturturism. Helsingborg har tidigare inte riktigt funnits med i alla flöden, men nu fĂ„r vi hit publik frĂ„n hela landet till vĂ„r lilla scen, dĂ€r vi erbjuder alternativ till det övriga kulturutbudet. Salongen Ă€r slutligen en del i strategin att öppna upp staden. Helsingborg Ă€r en enormt segregerad stad, dĂ€r det inte finns nĂ„got flöde mellan norr och söder. Man diskuterar mĂ„ngkultur och visst, jag tycker det Ă€r positivt att olika stadsdelar kan ha olika karaktĂ€r, men problemet Ă€r att de har sĂ„ pass olika status. PĂ„ Salongen, som ligger pĂ„ Söder, finns olika sorters kultur representerad, Ă€ven typisk norrkultur. Lokalen har sin förankring i arbetarkulturen och en del kunde frĂ„n början inte tĂ€nka sig att besöka Salongen bara av den anledningen, men nu finns det personer Ă€ven pĂ„ motsatta politiska sidan som visat intresse för verksamheten.”

Censur som censur

Ett begrepp som har börjat anvĂ€ndas mer och mer i media pĂ„ sistone Ă€r kommersiell censur, vilket Ă€ven kan inkludera kommersiell sjĂ€lvcensur och innebĂ€r att marknadskrafterna och nĂ€ringslivet motarbetar ett brett utbud genom att man stödjer ensidig, okritisk och förutsĂ€gbar kultur, medan man samtidigt svĂ€lter ut originell, ifrĂ„gasĂ€ttande och krĂ€vande kultur som av kommersiella kĂ€llor förvĂ€gras medel för utveckling och existens. Salongen breddar skalan i staden genom att dels upplĂ„ta lokalen för allehanda uthyrningar och dels boka in handplockade akter. ”Sjuttiofem-Ă„ttio procent av initiativen kommer utifrĂ„n”, sĂ€ger Jeanette, ”det Ă€r fritt fram för i princip vad som helst. Vi lĂ€gger oss aldrig i nĂ„got innehĂ„ll. Resten bokar vi sjĂ€lva och det jag bokar in pĂ„ egen hand ska hĂ„lla riktigt hög, konstnĂ€rlig nivĂ„, det ska vara nĂ„got som inte finns hĂ€r i staden annars och som inte skulle kunna uppföras för att det antingen Ă€r för smalt eller för okĂ€nt.”

En bra arrangör

Hur blir man dĂ„ en bra arrangör enligt Jeanette? Vilken kompetens behöver man? ”Jag Ă€r ingen arrangör frĂ„n början, jag gör det hĂ€r för första gĂ„ngen. Men jag Ă€r sĂ€ker pĂ„ att det finns gemensamma nĂ€mnare mellan arrangörsskapet och all initiativrik verksamhet. Det gĂ€ller att ha passion för det man gör och frĂ„ga om rĂ„d nĂ€r ens egen kompetens inte rĂ€cker till.” Vad Ă€r annars pĂ„ gĂ„ng i Helsingborgs kulturliv? ”Vi har haft en sĂ„dan dĂ€r stadsfestival som alla stĂ€der har, med lite öltĂ€lt och nĂ„gra scener”, berĂ€ttar Jeanette. ”Nu ska det bli en ny festival, dĂ€r man tar tillvara pĂ„ de lokala initiativen.” PĂ„ det sĂ€ttet hoppas man fĂ„ en mindre slĂ€tstruken och opersonlig festival, och Jeanette Ă€r engagerad i frĂ„gan om Salongens roll vid ett sĂ„dant evenemang. ”PĂ„ Salongen finns ett internationellt utbud, men vi lĂ„ter det komma underifrĂ„n och upp, inte tvĂ€rtom. Vi vill inte jobba utifrĂ„n den bild folk har av oss, bara för att vi finns pĂ„ mĂ„ngkulturella Söder, vi vill skapa ny kultur.” Ett begrepp som just mĂ„ngkultur har blivit urholkat, menar Jeanette. ”Bara för att man tar in nĂ„gra folkdansare pĂ„ en festival har man inte visat pĂ„ nĂ„gon mĂ„ngkultur, det blir ytligt och klyschigt. Det Ă€r en förlegad syn. Vi mĂ„ste arbeta pĂ„ ett helt annat sĂ€ttmed det hĂ€r.” Det handlar om integration och utbyten, men ocksĂ„ om att tillĂ„ta helt nya och okĂ€nda kulturuttryck att ta form. ”Satsa pĂ„ ny kultur istĂ€llet”, sĂ€ger Jeanette.”HĂ„ll siktet rent för vad som Ă€r vĂ„r samtid. Det handlar om medvetenhet. Kultur Ă€r inte lĂ€ngre en fritidsverksamhet eller en hobby, det Ă€r inte grĂ€dden pĂ„ moset. Vi ska skapa verkligheten, inte dekorera den.”

H. Jalhed, Kulturimperiet, 2014
(foto: H. Jalhed)


© Tidskriften Kulturimperiet